Fint ekologiskt & vegansk café – Acacia København!

Fint ekologiskt & vegansk café - Acacia København

Sist jag var i Köpenhamn åt jag och Helle frukost på ett kafé som heter Acacia och ligger i Fredriksberg. Helt ekologiskt och vegansk och drivs av en mor / dotter duo om jag förstått det rätt. Det var stängt sist vi var där så glad att det var öppet nu!

Fint ekologiskt & vegansk café - Acacia København

Fint, mysigt och hade alla rätt! Brukar nog vara ganska mycket folk men var ganska lugnt en fredag förmiddag i alla fall.

Fint ekologiskt & vegansk café - Acacia København

Som om maten inte var fotovänlig nog!

Fint ekologiskt & vegansk café - Acacia København

Det var fint vart man än vände kameran. Väldigt uppskattat. Kan helt seriöst gå igång rejält på sånt där. Speciellt när det är folktomt, tycker fortfarande det kan vara ganska obekvämt att stå med kameran i vädret när det är proppfullt. Me tur att Helle fattar biffen och är en sån bra kompanjon i det också, hehe. Tar mig till alla bra ställen! <3 Undra förresten om jag glömt dessa strumpor hemma hos Helle?

Fint ekologiskt & vegansk café - Acacia København

Åt bananbröd (kaka) med nötter, yoghurt och blåbär. Helle en våffelgrej. Gott även om jag tror Helles var snäppet godare än min!

Mysigt lunchtips i Köpenhamn, blå planet och pms igen och igen och igen

Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Så var helgen slut. Präglad av Köpenhamn och helt sinnessjuk mycket PMS. Idag har verkligen varit helt koko. Det har känts som om min livmoder vilket sekund som helst ska ramla ut ur min mage som en klump gelé och så har jag varit på ett helt fruktansvärd humör.  Jag har betett mig helt orimlig. Jag vet det. Men det kändes som att jag på allvar skulle bli sinnessjuk om jag inte fick leva ut min orimlighet. Jag vill inte skärpa mig, skrek jag till Anton.   Så då gjorde jag inte det. Att skärpa sig är verkligen en kvinnosjukdom, när jag tänker efter. Hur många genom historien har inte på allvar blivit knäppa av att hela tiden bete sig förnuftigt? I alla fall.

Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Köpenhamn var det. I fredags. Älskar den staden så mycket. Antagligen också lite för att det påminner om min danska sida av DNA:et. Känner mig liksom hemma bland danska.

Mysigt lunchtips i Köpenhamn Mysigt lunchtips i Köpenhamn Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Mötte upp Helle och vi gick till Les Trois Chochons och åt frukost. Eller brunch för vi satt där så länge.

Mysigt lunchtips i Köpenhamn Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Verkligen ett fint ställe och gott! Kan verkligen rekommendera. Ligger också på samma gata som många av finfina ställen som jag tipsat om här. 

Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Kinesiskt nyår!

Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Och vår i ett!

Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Sen tog vi bussen hem till andra delen av clausen-bruun-klanen. Här är Helle som alltid är så full av färg.

Mysigt lunchtips i Köpenhamn Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Och dom här små grisarna som börjar bli mer och mer kompisar.

Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Hej från det pigga småbarnsgänget. Fy fasiken vad alla är trötta nu. Vi åt sushi, kollade handboll och blev sur för att Anton inte ville klia mig i håret. Sen sov jag som en kratta. Följer man alla spår vågar jag nästan lova att min mens kommer prick imorgon och sen är den här skräckhistorien över.

Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Vilket är en lättnad. Precis som att se snödropparna komma upp igen. Pms alltså. Sånt gift. Och jag vet, man ska inte ha det såhär. Hör otaliga tips och råd om olika naturmedel, antidepressiva osv. Och det är inte det att jag är emot något av det, men sanningen är att jag orkar inte sätta mig in i det (så jag antar att min pms är hanterbar). Men efter 3 år av extremt risigt mående så orkar jag inte testa mig fram med olika grejer och riskera att sätta kroppen i gungning igen. Jag går ibland på akupunktur som jag tycker hjälper mig mycket även med min pms. Det dumma är att jag slutar gå på det när jag mår bättre. Dels för att jag skäms för att jag behöver så mycket underhåll för att må bra och dels för att jag tror det förväntas av mig att bli ”frisk” och att ”frisk” är att inte behöva utomstående hjälp.

Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Hur som helst. Snart blommar man igen.

Mysigt lunchtips i Köpenhamn

På lördagen vinkande vi hejdå till kusineriet och tog metron till Blå Planet.

Mysigt lunchtips i Köpenhamn Mysigt lunchtips i Köpenhamn Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Definitivt en bra januari-aktivitet när det inte alls är kul att vara planlöst ute hur många helger i rad som helst. Men det var vi ju inte ensamma om att tycka såklart, så det var bra planerat att komma i tidigt.

Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Men jag var extremt trött. Vilket gjorde hela vistelsen ganska ansträngande och jag fick verkligen anstränga mig för att inte blir för ledsen att jag egentligen inte orkade. Hade sett framemot att åka dit med Algot och hade en väldigt målande bild i huvudet hur det skulle vara. Det är alltid lite jobbigt när det inte blir som i mitt huvud. Får liksom jobba på att inte bli helt orimligt besviken.

Mysigt lunchtips i Köpenhamn

Men har också blivit bättre på att säga till Anton när det känns som om jag ska sprängas. Det hjälper mycket. Ofta känns det som en utomkroppslig upplevelse. Jag kan säga till Anton; nu har jag jättemycket hormoner i kroppen, jag känner mig arg pga av det osv osv osv. Problemet är bara att jag känner allt jag känner fast jag vet varför. Det är ju grejen med hormonerna. Det är dom som styr båten.