DIY bordsdekoration, en sagovärld mitt på bordet och rester från nyår

DIY bordsdekoration

DIY bordsdekoration

Hej och välkomna till nyår. En lugn middag för åtta vuxna och fem barn. Hoho, skoja bara. Läggning var en total mardröm och jag var tvungen att låsa in mig på toaletten för att andas. Men alla var så gulliga och Helle hängde med Algot när jag var så arg och frustrerad att jag var helt blå i huvudet.

DIY bordsdekoration

Men i alla fall. Det var egentligen inte det jag ville prata om för nyår var som nyår är. Inget speciellt och alldeles speciellt, samtidigt. Anton var mest drivande i att ha stor middag så då fick han också organisera det. Vilket var härligt för jag hade tid och energi att göra det jag tycker om. Dekorationerna ochs styling av hela kalaset.

DIY bordsdekoration

Det var lite tager vad man havet i kombination med färgglad rekvisita. Och min mormors gamla kristallglas sätter pricken över alla middagsbord.

DIY bordsdekoration

Ljudvolymen steg ungefär med 230% när alla gäster kom men det ÄR väldigt mysigt när huset är fullt med folk. Hoppas på mycket sånt i sommar.

DIY bordsdekoration

DIY bordsdekoration

Jag hade i alla fall en idé om att jag ville dekorera med färg och med glimten i ögat. Lustfyllt snarare än stilfullt kanske man kan säga.

DIY bordsdekoration

DIY bordsdekoration

Sa att jag dekorerade för barnen också men sanning är att jag älskar sånt här. När det är mycket att titta på och gärna oväntade inslag. Saker på fel plats tycker jag är sjukt roligt och väldigt effektivt sätt att skapa en fin och lättsam stämning på.

DIY bordsdekoration

Hängde upp en glittrig backdrop som liksom gjorde allt automatiskt roligare.

DIY bordsdekoration

Algot somnade mitt i det hela, vilket kanske var anledningen till hela katastrofläggningen.

DIY bordsdekoration

Mysigt såhär i efterhand men det var helt klart svettigt att vara den föräldern vars barn gick totalt bananas.

DIY bordsdekoration

Huvudpjäsen på bordet var superenkel att göra. Jag hade egentligen bara tänkt borra hål i en vanlig planka men väl i ladan bland skrot och skraffs hittade jag en gammal takbjälke. Det gjorde helt klart sitt. Men annars hade jag målat planken eller något för att göra det lite mer avancerat. Tips!

DIY bordsdekoration

Köpte ca 15 ljus  i olika färger. Både Søstrene Grene och Lagerhaus säljer fina ljus.

DIY bordsdekoration

Hej fina Helle – i denna urtjusiga blåsa.

DIY bordsdekoration

….

DIY bordsdekoration

Botten upp!

DIY bordsdekoration

Varvade ljusen med små honeycombes från Søstrene Grene,blommor i små vaser och så förstås djuren. Ville liksom skapa en liten sagovärld mitt på bordet.

DIY bordsdekoration

Anton gjorde rösti till förrätt.

DIY bordsdekoration

DIY bordsdekoration

Det är i alla fall ett superenkelt DIY för ett dekorera ett personligt middagsbord och det blir väldigt stämningsfullt med alla levande ljus. Sen kan man slänga på vad man vill för att skapa olika miljöer. Min lillebror la liksom till halvvägs in att ”bara vita ljus hade varit finare”.

DIY bordsdekoration

Avslutade middagen med en sjuhelvetes granité med ingefära och grapefrukt. Och så satt vi på första parkett till Kattviks tjusigaste fyrverkeri.

Hello 30, att vara signalröd och andra idéer

Ikväll är min
30 årsfest
redan, tänka
sig eller äntligen,
kanske passar
bättre
jag vet inte,
det var som
om någon
stängde dörren
tände ljuset
den 23 augusti
2017
redo att lämna
20-någonting
mot ett mer
riktigt 30års
liv, nu snurrar
hjulen för att
jag gasar
inte för att
någon annan
puttar
är det något
jag önskar mig
framöver
är det att
jag ska få
styra mitt liv
bestämma var jag
lägger min
tid, vem jag är

jag sörjer
inte att något
är slut, bara
överlycklig
att något annat
börjar nu
jag förstår väl
också att
allt inte kommer
vara peace of
cake
i framtiden heller
men vissa
saker är jag
klar med

nu

för
vissa saker
ändras bara
en dag vaknar
man och så
helt plötsligt
har man gått
vidare
det kan ju
vara när som
helst, men
ibland behöver
man något
att förankra
det i
nyår, hösten
eller why not
när du fyller
30 år

jag slänger
den svarta klänningen
åt sidan, struntar
i mina ballerina
tar den som
lyser mest
signalröd
beställer hem
drömskorna
tänker att jag
från och med
nu ska vara
lång, rakryggad
menar jag
jag ”passar inte i”
passar inte sig
längre

det gör inget
om jag stapplar
fram, ovan
i mina nya
kläder eller
snubblar ibland

för jag gör det
helt på
mina egna

villkor

 

Kräftskiva i ladan bland fågelbajs och gamla tapeter

Kräftskiva i ladan

Helgen innan min födelsedag åkte jag upp till min egen överraskningsfest uppe vid vårt sommarhus. Min lillebror, Antons familj och vänner till familjen hade alla tagit tid ur sitt schema för att bila upp till oss. Så himla fint och inte en helt enkelt uppgift.

Kräftskiva i ladan

Jag såg ju ut såhär och var glad! Anton är inte alltid så bra på vardaglig romantik men sånt här kan han. Överraska en. När man behöver det. Jag gillar nämligen födelsedagar och gillar att ha fest. Men eftersom min familj är ganska splittrad, så blir kalas och födelsedagar mer magont än kul ibland. Lätt hänt att man står med axlarna nere vid knäna och tänker skitsamma. Det är då Anton kavlar upp armarna. Alla var inte där men Anton var så gullig och försäkrade mig om att ingen var ledsen. Vilket nästan var den finaste presenten. Att han visste att jag skulle få skuldkänslor och oroa mig för dom som inte var där. Men han hade redan tagit hand om dom. Så jag kunde njuta med alla dom som faktiskt var där. Få lov att känna mig älskad och firad. Och när alla gick så la jag mig på honom och sa ”du älskar verkligen mig, va”. Världs mest dyrbara känsla alltså.

Kräftskiva i ladan

Lotta, Antons mamma hade tagit med sig fina saker att duka med. Jag brukar ju gilla att duka och sånt själv men denna gången var det bara att go with it. Och vet ni? Det var himla najs. Jag var ganska trött från en gnällig Algot så jag la mig lite på sängen och myste med honom en stund medan de andra fixade. Sjukt ouppfostrat och underbart.

Kräftskiva i ladan

Jag fick den här fina dekorationen av Lotta som hon gjort själv. Skoja min doja att Antons familj lärt mig mycket. Om jag går vilse i en skog kanske jag klarar mig själv i alla fall en timme nu. Annat var det förr ska ni veta. Då plockade jag svamp i högklackat och klänning. Haha nä men nästan.

Kräftskiva i ladan

En överbliven tapetbit från huset. Stockholmarna som hade huset innan oss har gjort många bra saker med huset, som att sätta in fler fönster och en dubbeldörrar ut till trädgården. Men lite tråkigt att dom målat över alla fina tapeter som denna av Josef Frank från Svensk Tenn exempelvis.

Kräftskiva i ladan

Kolla så mysit!

Kräftskiva i ladan

Blommor från trädgården. Vallmo, blåklint, sömntuta rosenskära, solhatt och jag vet inte allt.

Kräftskiva i ladan

Hej Helle! Min svägerska!

Kräftskiva i ladan

Kräftorna såg så fina ut där i vårt ihopsnickrade låtsasskafferi. Man får vara fiffig när förvaring inte är den bästa alltså.

Kräftskiva i ladan

Jag vet att det bara är ett fat. Men tycker verkligen sånt här gör vardagslivet lite roligare. Fina saker är inte allt i livet, såklart, men kan ändå hjälpa sinnet och lusten litegrann.

Kräftskiva i ladan

Såklart var det fint väder både innan och efter just den här helgen. Men man var ju van vid det här laget. Så på med kläderna och gummistövlarna. Tur att i alla fall blåsten var semi-varm.

Kräftskiva i ladan

Algot älskar kalas. Han tycker liksom det är mysigt när folk dyker upp som gubben i lådan.

Kräftskiva i ladan

Det började regna lagom till att vi skulle äta. Denna gången utan risk för fågelbajs rakt ner i maten eftersom svalorna nog flyttat. Sjukt att det var typ exakt samma väder som på midsommar?

Kräftskiva i ladan

Grillade också, även om det är svårt att förstå så gillar ju inte alla kräftor.

Kräftskiva i ladan

Min man!

Kräftskiva i ladan

Sen högg alla in. Eller ja. Så mycket man nu kan hugg in med barn runt bordet. Bästa sättet att få äta ifred är att ha Antons pappa vid middagsbordet. Bättre än iPad till och med. Han älskar verkligen sina mor- och farföräldrar. Nu ligger han på golvet och låtsas att bilarna är farmor, farfar och mormor. Gulligt!

Kräftskiva i ladan

Viggo den gullrumpan. När vi passade honom helgen dessförinnan somnade han medan han åt köttbullar. Det var det gulligaste ever.

Kräftskiva i ladan

Viggo är ju min lillebrors unge.

Kräftskiva i ladan

Här satt vi!

Kräftskiva i ladan Kräftskiva i ladan

När vi köpte huset exploderade våra huvuden med allt vi ville göra. Som att renovera och bygga om ladan. Det skulle vara ateljé, butik, gästhus, discohall och jag vet inte allt. Sen kom vi på att vi har barn, är mitt i att starta upp våra yrkesliv. Har examensarbete och ångest och jag vet fan inte allt. Kanske vi sitter i varsamt renoverad festlokal eller kontor eller något om 20 år och skrattar åt oss själv och hur naiva vi var. Kanske. Antagligen. Om man har tur. Eller så äter vi fortfarande mat i en stökig lada på gamla trasmattor för att vi kom på att vi gillar det.

Kräftskiva i ladan

Och kaka, såklart. Sen badade några av oss i havet och så åt vi alla rester till kvällsmat och somnade på två röda eftersom vi hittade blåsor på Algots häl. Så helt plötsligt var det tydligt att Algot inte var en svajig, omöjlig, tvåårstrotsig unge – han var ju sjuk. Första gångsföräldrar. Jag säger då det.