Som en blomma

Det är så fint
här nu
blommar som mest
när sommaren
håller på att
ta slut, finalen
innan vintervilan
men
allting blommar
visserligen ovanligt
sent i år
eller var det
ovanligt tidigt
förra året?
vem vet, spelar
det någon roll?
så länge det blommar
någongång,
tänker jag
allting växer i
sån fart här, i vår
lilla dal
solrosor som blir
dubbelt så långa
som jag
ängsblommor som
tar sig, trots
en ganska så
aggressiv traktor
vår gräsklippare
två gånger körde han
som hjälper oss
med gräset över
dom, bara sådär
ändå tar dom sig
växer och kämpar
säger oss något
trots allt, inte sant?
naturen, lär
oss ett och annat
ändå
tänker alltid på
när jag började

akupunktur
när jag mådde
som sämst, var ett
öppet sår
flammande eld
mörkt hål, utmattad
själ
så bad han mig
titta på en
blomma, se hur den
öppnar sig
på dagen, sluter sig
på kvällen
så ska du också va
ingen människa
kan vara öppen
hela tiden
då händer det
här, sömnlös
skit
tom på energi
ingenting mer
att ge

jag tänker alltid
på det när
höstanemonerna stänger
sig för kvällen, eller när
tusenskönorna blir
som tusen stycken
små isberg, vita toppar
i gräsmatten
även nu när
allt är bra igen
man måste stänga
sig ibland, blicka
inåt, vila
hur klyschigt
eller uppenbart den
än låter

så påminner det
här stället
vår dal, naturen
huset

mig om det
hela tiden

2 comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *