hemma pasta

 
I slutet av vår resa var jag så in i bomben trött på att äta på restaurang, allt jag ville ha var hemlagad mat. Jag saknade dessutom rutiner och vardagens banala kugghjul. Jag var trött på intryck och pretentiösa måltider. Det var då det. Visserligen har rutinerna verkligen inte kickat igång än men matlagningen däremot! När det gäller mat är Anton alltid på hugget. Hemmagjord pasta är enkelt och megagott och lagom pretentiöst. 
 

Om precis exakt ett år

 
..så är vi man och fru. Nästa år, precis den här dagen, gifter vi oss! Om precis ett år så står vi och alla personer vi tycker om och skålar och vrålar. Om precis ett år så samlar vi alla våra olika sammanhang och alla våra minnen med alla våra personer under ett tak och skapar ett nytt sammanhang. Man och fru – herregud! 

Våren och alla dess vänner

 
Vår gård är så makalös vacker, den är nästan som absolut finast nu (även om jag ivrigt väntar på pionerna). Det känns lyxigt att ha detta utanför dörren. Jag häpnas varje år över hur fint vi har det här mitt i Malmö. Så även i år, även om det känns lite lite annorlunda. Våren känns inte lika… livsavgörande denna gången. Vad jag menar är, att vanligtvis när våren kommer så är jag så svältfödd på vår, fint och varmt att jag känner mig lika rosa som träden. 
Jag fick ett meddelande hemifrån i början av April- en bild på ett snötäckt köpenhamn. Jag visade Anton mmset och sa ”det är ungefär nu jag vanligtvis börjar gråta vid köksbordet och längtar efter precis vad som helst förutom vintern”. Men detta året var jag i Nya Zeeland. Det känns liksom lite förvirrande att vara trött och mosig, när det är nu jag brukar vara som en galning på prozac. Men fint, det är det!