Måndag det fanskapet, könsroller och borrelia

Jag är lite orolig för den här veckan eftersom den började totalt kaosartat. Något citat om att ”you don’t need a new year to make a change, all you need is a monday” ekar i mitt huvud. Som at min hjärna lagrat det citatet just till idag. Det känns som jag behöver en miljon måndagar till. Det är grejen med barn. Dom äter upp tid. När man minst anar det. Det är faktiskt helt otroligt så mycket man hinner med trots att man aldrig hinner med någonting. Alltid back. Alltid minus. Alltid alltid alltid tjafset om vem saker som är viktigast. Jag tror inte jag och Anton är unika där. Det är vardagsmat. Kriget om vems tid som är värd mest. Och jag kan lova att jag är på krigsstigen efter en tid av att ha suttit längst bak i bussen. Genusglasögonen har aldrig varit starkare sen vi fick barn. Vi fick Algot och våra könsroller förstärktes med 10000%. Det är väldigt jobbigt att ta i tu med.

Men någonstans vid fyra tiden så hade allt lugnat sig och vi bestämde oss för att gå och fika. Vi var liksom tvungna att vända den här båten. Efter en hel dag av tjafs och ett besök på vårdcentralen behövde vi glittriga skor och en kanelbulle.

Eftersom Algot öga istället för att slutna svullna fick en djup röd ring runt omkring sig. Oron man känner för sitt barn. Det kör minst sagt i magen, vill jag lova. Men den har vi i alla fall lärt oss att lyssna på. När det känns fel så svär man i fem minuter över hur åt helvete ens veckoplanering blir och sen springer man allt vad man kan för sin unges skull. Instinkten. Bra grejer. För det visade sig att Algot har borrelia.

2 comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *