En dag på stranden när vi var på Mallorca

När vi var på Mallorca hängde vi förvisso mest i huset. Den var en ganska anspråkslös semester. Livet handlade om att bada, äta och sova och det var väldigt skönt. Men ett par förmiddagar åkte vi ner till stranden.

Ett av Algots absoluta bästa ställen i livet. Och en perk man får som småbarnsförälder är att man får stranden för sig själv när man vaknar med tuppen och skyndar sig ner till stranden för att undvika den allra starkaste solen.

Brudparet!

Helle. Som ofta är min personliga guidé till det bästa av det bästa i Köpenhamn eftersom hon är uppvuxen där. Lyxig tillgång att få ha. Snygg är hon också.

Älskar verkligen att vara på stranden med Algot. Hoppas det blir lite riktigt sommar här i Malmö snart så man kan cykla till Ribban. Ena dagen här på Mallorca var Algot dock ovanligt grinig. Kunde inte förstå vad som var fel på honom. Tills jag kom på att han nog var hungrig. Här har man gått runt och varit mamma i två år och missar fortfarande sånt. Lever och lär, antar jag.

Som tur är verkar Viggo också älska att bada. Ganska gulligt det här, visst?

Familjen Clausen-Bruun!

Och Viggo, denna stjärna till unge. Man får jobba lite för att komma in i hans inre cirkel. Men det gör inget för jag har alltid ÄLSKAT såna kids. Minns när jag var nitton och jobbade som barnflicka. Älskade när Sebbe med nästan äcklad blick stirrade tillbaka på alla som försökte gulla med honom. Som om dom små livet blottar oss vuxna med bara blicken.
Så fantastiskt ofiltrerat.

Sommarens konfetti

 

Ibland tänker jag
att det är dagarna
innan och
efter
stora högtider som
är allra bäst
älskar förberedelserna
innan, varvar ner
i lunket efter

som här, dagen
innan midsommar
när vi upptäcker
området omkring
oss, som vi
nu får ta
del av

plockar blåklink,
bränner oss på
nässlor
kör förbi min
favoritloppis
va fint det känns
att ha en sån
vi köper potatis
på ett ställe, sparris
på ett annat
det tredje
luktar
nybakade bullar
vi köper fyra
why not
vi är vrålhungriga,
äter ivrigt i bilen
och
pärlsockret skvätter

som sommarens
konfetti

 

När jag och Algot åkte till Mallorca

Det har snart hunnit gå ett par veckor sen jag och Algot kom hem från Mallorca. När vi insåg att sommaren inte skulle bli speciellt ledig för Anton bokade jag två flygbiljetter till mig och Algot och våldgästade min lillebror på hans bröllopsresa.

Lite nervös var jag allt när jag väckte Algot 03.15 för att vara på flygplatsen kl 04. Två ryggsäckar, en vagn och en tvååring. Men det gick så himla bra. Algot vaknade, åt välling och ifrågasatte ingenting när vi vinkade hejdå till en naken, sömndrucken pappa mitt i natten. Han bara roles with the punches. Världen är än ingen statisk plats. Allt kan hända och det är normalt eftersom det finns inget normalt. Underbara unge. Och så fantastiskt att komma fram till detta. Han sprang direkt till poolen. Inga konstigheter.

 

Bytte om på direkten, inte minst för jag var tvungen att kuta efter Algot rakt ner i poolen. Men det var också helt otroligt varmt. Hade totalt glömt hur 32 grader och vindstilla kunde kännas.

Baddräkt från Lindex som förstördes av all solkräm. Alla mina och Algots kläder blev gula när vi badade i poolen. Solkräm och pool skär sig tydligen totalt.

Solkräm- warrior

Det var ett bra första steg att flyga själv med gottegrisen. Sen var det helt otroligt mysigt att hänga med det här gänget. Kalle, Helle och deras Viggo. Alltså Algots kusin.

Så himla knäppt att jag nu semestrar med min lillebror…och våra barn. Detta är våra fotoalbum som händer nu!

Förresten är det här en typisk look för mig på semestern. Jag pinnar chica semesterbilder hela vintern lång, sen kommer jag till värmen och all slags stillmedvetenhet försvinner med svetten. Tvättade inte håret på flera dagar och 2/3 av alla kläder packade jag aldrig upp. Gulligt att ambitionen aldrig dör på något sätt, även om jag kunnat spara mig en del övervikt och ryggskott genom åren.

Algot, känns som jag föll extra in love i honom under den här resan. Fint att jag vågade mig på att resa själv med honom. Trodde inte att det skulle bli av när jag låg och ångrade mig på nätterna när jag inte kunde sova. Ganska glad och stolt över att jag gjorde det. Skön känsla.
Jag har saknat den.