Holy moly sen sist

Holy moly. Den här veckan skojar man inte bort. Stress är inte coolt men det är ändå väldigt coolt att en idé som föddes i höstas knyts samman de kommande veckorna. Känns helt surrealistisk. Efter nästa torsdag kan jag andas ut och ladda om och upp innan fortsättning följer.

Jag bär många hattar just nu. Tänk om jag kunde säga till mig själv för ett år sen hur livet ser ut nu. Jag hade inte trott mig själv. Det är också därför I love it, livet alltså. Helt plötsligt är allt annorlunda igen. Här har jag träffat Kajsa och pratat om högt och lågt. Allt från teknik, till mode (hon har världens coolast jobb, så grym!) till saker som känns men inte alltid syns. Väldigt fint att få dela det som varit med någon annan som varit med om liknande.

Tipsade mig om den här glassen som är förvånansvärt god. Baserad på kokosolja…eller något sånt. God i alla fall.

Och så hem till den här stjärnan. Som jag saknar så himla mycket nu. Varken hinner eller orkar just nu. Ibland får jag så dåligt samvete att jag mår illa. Nästan så jag inte vågar skriva det här heller. Orolig för vad någon ska tycka. Dålig mamma hit och dålig mamma dit. Men sen igen så vet jag att han vet att jag älskar honom. Att det är en period av helt unikt mycket praktiskt och mycket känslomässigt. Och att han har sin fina pappa som tar största lasset. Som lär honom laga mat och som orkar gå till lekplatsen även efter kvällsmat. Så glad att jag delar Algot med Anton. Och där i ligger också modet till att faktiskt skriva detta, trots att jag äts upp av skuld och skäms. Men den viktigaste påminnelse är nästan den feministiska. Förra året tog jag största lasset och Anton kom hem sent på kvällarna. Kan han vara pappa och jobba, så kan jag vara mamma och jobba.

Igår mötte jag upp Lina på centralen. Vi köpte sushi och pratade om livet och människor man möter i det. Fina Lina som man verkligen kan prata med allt om. Värnar så om det.

Vi satt på Garbergs kontor och jobbade till nästan halv tolv på kvällen. Somnade på fem röda sekunder när jag kom hem. Var ju svintrött men också lättad för vi fick gjort så himla mycket. Håll bara tummarna att allt annat flyter på lika bra. So far so good, hoppas jag inte jinxar.

Och så Hanna. Denna ljuvliga person. Hoppas jag får jobba med henne framöver på något vänster. Grym, proffsigt och så h-i-m-l-a bra energi. Hjälpte mig ta så himla fina bilder till min nya blogg!

Så med det sagt blir det lugna puckar denna veckan. I alla fall på den här adressen.

Så ni vet.

 

Puss!

Söndags update

 

Källa: http://www.nicolevalentinedon.com/2015/02/18/say-lights/

 

Källa: https://honestlywtf.com/art/accidentally-wes-anderson/

 

Källa: https://www.pinterest.se/pin/63191201006132905/

Vilket sommarlov det var i helgen, helt otroligt. När vi lämnade huset runt lunch idag var det 27 grader varmt. En helg vi drömt om hela vintern, helt perfekt var den. Går inte att säga något annat om det. Men sen igen så kan man ju alltid det. Som att jag sovit helt vansinnigt dåligt pga att mitt ansikte kliat så infernaliskt mycket. Testade ansiktsbehandlingen ”microneedeling”  i tisdags på en helt urusel tidspunkt visade det sig. Sol och svett gjorde att min hy reagerade något helt vansinnigt och klådan har varit nästintill outhärdlig stundvis. Don’t try this at home kids. Kass sömn på det (på grund av det!) och en släng av någon slags ägglossningsproblematisk. Pms, kan ju sänka vem som helst. Även den mest ihärdiga sommarromantikern. Och så var det det där med att vila i vardagen som min psykolog pratade om. Även när man har roligt. Små mikropauser längs med hela dagen. Första veckorna var jag skitbra på det. Tog 10 min paus var 50 minut under dagarna. Blundade eller stirrade in i en vägg. Funkade så bra, jag fick jag mer energi nästan omedelbart och tänkte uppenbarligen ”då kan jag sluta med det och göra som jag alltid gjort”. Jäklar vad man fallet tillbaka i gamla hjulspår lätt. Fail. Så även om det varit en fantastiskt, underbar, efterlängtad helg så är den här tanken tom. Nästa vecka är det gör om, gör rätt som gäller.

Helgen, vårmalmö och jobbtankar

Är det denna vecka vi kommer minnas när sommaren sen regnar bort? Nåja, den tiden den sorgen, det här är underbart. Och även fast jag jobbat en del så blev det en hel del bilder. Alltså en hel del sommargött också. Jobbade hemma i fredags och gick sen över till grannhuset.

I bara ben och kjolen som väntat på sol sen Barcelona. Så härligt.

Satte mig på granngården där Hanna bor. Så himla härligt och enkelt och kände i hela kroppen hur underbart Malmö är på den här tiden av året. Lärde ju känna Hanna efter jag började hyra en kontorsplats hos Lokal54 och resten är historia. Ljuvlig person! Och vilket kök, visst?

Blev inspirerad av detta fina och blev sugen på något liknande. Även om detta underbara skåp är allt för stort för oss. Från Ikea!

Hela Hannas lägenhet är underbar och vilken omvandling. Älskar när man tar hand om lägenheten och värnar om detaljerna. Hanna har exempelvis tagit fram det gamla golvet. Kan icke förstå hur något lagt ett nytt golv över detta.

Gick hem och bytte skor för det blev så svettigt. På kvällen! Dessutom blev det så tydligt hur enkelt man kan ändra en outfit med olika skor. Kul, tycker jag.

Vår gård är som allra, allra bäst nu. Även om något djur åt alla våra tulpaner i år. Men vårt körsbärsträd är helt enastående och snart blommar även vår syrén som är som ett träd. Tiden, typ det finaste i en trädgård.

Vi köpte pizza och nöp gårdens soligaste plats. Fördelen med att ha bott här i åtta år. Man vet precis var solen står och går.

Och den här gottegrisen, gjorde precis det. Gottade sig. Älskar att han fattar myset.

Sen blev det en ny dag och även om Malmö är underbart atm så flydde vi storstan. Anton ut till huset med några kompisar och jag och Algot åkte till Antons föräldrar…

… i Kvidinge! Eftersom vår lägenhet skulle målas och jag behövde jobba. Då är det skönt med snälla svärföräldrar.

Och så åkte jag in till Helsingborg en sväng! Mötte upp Marie & Kajsa som jag hängt med sedan gymnasiet. Vilket helt plötsligt är längesen. Nästa år, när vi fyller 32, har vi känt varandra halva livet. Haha, så knäppt. Det är skönt med gammalt mitt i allt nytt.

Och så mitt i middagen kollade jag när sista tåget tillbaka skulle gå. Vilket visade sig vara tjugo minuter senare så det blev snabba puckar. Lite trist och drabbades av svåra ensamhetskänslor på tåget hem igen, när det kändes som alla andra njöt av sommarnatten.

Och så var vi tillbaka i stan! Jobbade idag också, under förmiddagen. Innan Anton hämtade upp mig och Algot i Kvidinge. Så skönt att få undan lite. Egentligen handlar det nog mest om att stilla min nervositet. Har gått från att undra om jag någonsin skulle få ett jobb till att dra igång något helt eget. Vilket ibland gör mig så nervös att jag blir helt illamående. Men samtidigt så vet jag att det är rätt eftersom jag aldrig tvekade. Det var samma sak som den gången jag hoppade av en utbildning efter fyra dagar, eller slutade ett jobb jag aldrig hann börja när lönen (chefen) var lömsk. Magkänslan, det gäller att våga springa med den.

Att jag har gått från att inte jobba så mycket (utan studerat, varit föräldrarledig och vilsen) till att satsa helhjärtat har ibland ställt till det för mig och Anton. En gång i tiden beskrev jag mig själv som oambitiös. En del av mig vågade nog aldrig erkänna att jag ville satsa på ett roligt jobb. Helt enkelt för jag trodde att jag var för dum eller tillräcklig bra för det. Och så djävulsk rädd för att att misslyckas. Så det är skönt att fått lite vind under sina vingar.

Så även om mitt liv inte är speciellt Slow Living just nu, så är jobb fortfarande inte allt. Mitt driv till att försöka vara egen är ju just det. Att slippa välja antingen eller, utan ha lite av allt. Det hjälper också att våga tro på att allt har sin tid. Galet intensivt ena året, lugnare nästa. Men alltid med Algot i spetsen. Som just nu är så himla stor och rolig.

Och alltid redo för en glasspaus.