Några stycken från Barcelona mitt i vintern

Barcelona mitt i vintern

Hej från Barcelona! När jag gick den där fotokursen på fotografiska i Stockholm i höstas pratade hon lite om vår tids bilder och den omdiskuterade fotbilden inte minst. Mycket skrockande från de andra tekniktunga männen i rummet men då la hon snabbt till ”jag gillar symboliken i bilden”. För att den så tydligt visade här står jag just nu. Vilket jag tyckte var inspirerande och sympatiskt. En bild handlar sällan (aldrig?) bara om tekniken. Så med det sagt; här står vi.   

Barcelona mitt i vintern

Vi har sån vansinnig tur att komma mitt i en värmebölja. 22 grader varmt!

Barcelona mitt i vintern

När man inte har så många bilder att välja på, hehe. Spanjorerna går runt i dunjacka medan jag slängde av min strumpbyxorna asap. Den känslan alltså. Sa till Anton; det är så här livet är menat till att levas. 

Barcelona mitt i vintern

Apelsiner! Även om de flesta träd är helt vissna, precis som hemma. Vilket är ganska förvirrande när jag är i full vår-mode. Träden och julbelysningen tjafsar liksom och säger emot mig.

Barcelona mitt i vintern

Algot får också extra spring i benen här. Även han är en vårunge at heart. Nästan rörande att se hans lilla kropp sväva fram så fritt. Även om han kämpar på med sina vaglar i ögonen. Varför måste varenda liten brödsmula till förkylning sätta sig i ögonen på honom?

Barcelona mitt i vintern

Och även om vi landade på eftermiddagen så hann vi precis värma oss lite i solen. Jag stod som idioten med kameran i högsta hugg. Som om jag skulle kunna ta med mig den hem om jag bara fotograferade den tillräckligt.

Barcelona mitt i vintern

Sakta men säkert gick solen ner och fyllde himlen – och mig- med nyanser igen.

Jag reser alltså finns jag

    

Något av det
mysigaste jag vet
är att åka bort
bara vi
tre
redan när Algot
var en liten
mini grabb
tre månader
och vi var i
brighton
jag minns knappt
staden, ingen av
oss gillade
den egentligen
men att bara
vara vi
i hotellrummet
fri från disk,
jobb måsten
det, det
var och är
så underbart
första gången
jag kände mig
som en familj
när banden
knöts, säkrades
och stärktes
var när
vi hyrde hus i
danmark
Algot var knappt
två månader
det regnade i
princip
i två veckor
i sträck
men där, mitt
detta känslomässiga
skyfall blev
vi en familj
jag blev förälskad
då började
jag älska Algot
på riktigt och
ärlig
det tog ett
tag, men så kan
det ju också
va, inte sant?
men vi behövde
komma bort
från vardagen
för att komma
igång, få lov
att vältra och
rulla runt i
bara oss
utan massa
andra attribut

Stockholm är
tjusigt, det kan
man inte säga
annat om
speciellt i fredags
när himlen
var klarblå
och utbildningen
ja den är ju
inspirerande och
bra på alla
sätt, missförstå
mig rätt
men det är
ändå när
vi går hem
och leker
björnen
sover, äter
hämtmat och
badar badkar
i timmar
som är bäst

ibland tänker jag
att Algot
verkligen fattar
semesterkonceptet
omfamnar det
och verkar mysa
lika mycket
som vi
tänkt att han
fått semestermodet
av mig
Det är som att
han fattar att

detta är mysigt,
sa jag till
Anton
för det har varit
så ändå sen
start
sen den där
gången i Danmark
och Brighton

men så
slår det mig
att det kanske
nog inte
är semestern
eller hotellrummet
i sig
utan vi, jag
som kommer till
liv

Istället för
sen, ska bara
då nu kanske
vet inte vill
inte hur gör
man nästa
år eller nästa
helg imorgon
eller igår
eller vem var
nu du igen?
skitsamma, har
du sett mina
jävla nycklar?

öppnar jag upp
omfamnar
släpper taget
slappar av
låter allt va

och är istället
helt redo

att
släppa in

just precis
detta ögonblick

 

Sista sucken av Guéthary

Guéthary

Lagom till att Malmö sveps in i höstiga vindar avrundar jag vår Frankrike resa från i somras. Vår sista dag i Guéthary spenderade vi mest bara vi tre. Vilket var en skön avslutning på en otroligt fin men intensiv vecka med sju andra människor.

Guéthary

Vi åt frukost i lugnt och ro. Packade badkläderna och gick på en promenad.

Guéthary

Tog djupa andetag av Frankrike. Älskar verkligen den här delen av Frankrike.

Guéthary

Gick till en strand vi inte varit på innan.

Guéthary

Alla stränder i Guéthary är väldigt påverkade av tidvatten. Alla som bor där har kollar har koll på tidvattnet som vi har på nederbörden här hemma. Så man vet när man ska både bada och surfa utan att åka med ut.

Guéthary Guéthary

Lite krångligt, för ibland har man tänkt fel och ibland måste man skynda sig så in i helvete. Och vågorna är vilda, men också desto roligare. Även om det innebar att Algot inte kunde sitta vid strandkanten och plaska timme ut och timme in.

Guéthary

Men mysigt att få bada så mycket tillsammans med pappa (och mamma!).

Guéthary Guéthary

Älskar verkligen dom här och är så tacksam för alla resor vi fått göra tillsammans. Snoret till trots. Var nära på att redigera bort det, men så är livet också. Fint och snorigt.

Guéthary Guéthary

Mysigt!

Guéthary

Gamla kasinot!

Guéthary

Dessa gick vi förbi varje dag!

Guéthary Guéthary Guéthary

Sen slog vi ner oss på stranden ett par timmar. Det tråkiga när man reser med småbarn är att man inte gör lika mycket på resorna. Äventyrar inte lika mö. Men det är också det som är det allra skönaste med att resa med barn.

Guéthary

När man får äta en glass per dag <3

Guéthary Guéthary

Sen gick vi tillbaka till rummet. Visst är det fint?

Guéthary

Mötte upp värdparet för att äta veckans sista middag!

Guéthary Guéthary Guéthary Guéthary Guéthary

Åt tills vi storknade och skålade för vår tredje resa tillsammans hemma hos Nils i hans hemstad Guéthary.