Vad jag vill

Så fort jag är på
annan mark, tänker jag
att det här är
vad man har
livet till
trycket lättar
för jag har världen
framför mina
fötter
men samtidigt, fan
också, så kryper
det i skinnet av
alla oändliga
möjligheter som
finns, uppenbarar
sig när man lämnar
husets fyra
väggar
vilken ska jag
jaga, vem
ska jag vara
stylish i new York
karriärista
eller huslig i Svea
egenplockade buketter
eller
avslappnad surfardude
ständigt påväg
en fri själ
se världen eller ta hand
om den hemma
skita i normer eller
ställa mig i led
ha det bekvämt, tryggt
familjärt
eller vara en såndär
jobbig
utlandssvensk

fan va ja ska
krångla till
det, kanske är
det inte så svårt

för

när folk frågar mig
varför gifte du dig
skaffade barn
är det alltid samma svar
för att jag ville
det har aldrig
varit svårare än

hemma så,
springer jag alltid
samma runda
femtiotusen varv runt
Pildammsparken
äter samma sak,
ser en serie
om och om igen
går till samma
ställen
väljer alltid samma
tandkrämsmärke
men längtar ändå
ut i världen
hur går det
ihop
ett plus ett
är inte två
jag är dubbelt
så svår

vem är jag
trygg och problematisk
vild och
längtar efter att
stå still
en faslig
blandning, herregud
hur går jag
till, någon som
säger att jag
tänker för
mycket, jaja
kommer ändå
aldrig
erkänna att du
har rätt

men

kanske är det
så att jag
bara ska fortsätta

göra som
jag vill

 

 

men vad är
nu det?

 

jag kommer inte
ihåg

Livet som är

Vi har det bra
här i
Frankrike
vi hälsar på
en kompis som
växt upp här
en brokig skara
vänner på
sju personer
det är varmt, skönt
och gemytligt
men det slår
mig också, att vi
är ett gäng vänner
mitt i livet
livet som händer
bakom
alla glassiga
instagrambilder
svårt det där,
jag skriver gärna
om mig själv
men inte om
andra, historier
som inte är
mina att berätta
det är en
gränsdragning
jag gör
här i bloggen
men eftersom jag
lever mitt liv
med andra, så blir
det några tomma
luckor här och
där
även i min
historia
som istället
fylls av en vacker
klänning
eller två, bara så
ni vet

men det kan
inte hjälpas att
ändå lägga märke
till, vilja berätta
om livet som
är, hur det är
känns stundvis
som vi är
med i en film
en tragedikomedi
var är vårt
filmteam

trötta suckar
från oss föräldrar
någon som
väntar sitt
andra barn
en annan som
är helt tvärt
om
någon gråter vid
frukostbordet
extra tufft på
jobbet fastän
man är på semester
tjafs när
alla vill sova
men ingen som
sover
för varmt,
för kallt var fan
är solen, ingen
som vill äta
samtidigt
alla är flexibla
fastän man gjort
på samma sätt
i snart 30 år
alla vill som
man vill
någon som
äntligen
är på 6 veckors
semester efter
en slitsam
vår
någon annan
med en sjuk
förälder där
hemma
en annalkande
30års kris
någon som precis
köpt hus när
en annan bara
vill fly

sju personer
mitt i livet
som sitter runt
en pool
skrattar,
njuter och
tröstar

hjälper varandra

så gott det
går

Ösregn, sommarbesvikelser och att ändå vara okej

Det är 14 grader
och regnet öser
ner
tänk så regnar det
ända tills det
blir jul igen
blir man knäpp då?
även om jag under
soliga veckor ibland
tänker att
jag vet inte hur man
lever ett liv
i solsken

sommarlovet blev
inte helt
som jag tänkt
men när blir
något det?
Anton jobbar, och
jag hänger med
Algot
vår lediga sommar
tillsammans fick
sig en käftsmäll
av verkligheten
en deadline i
september
typiskt
så kommer på oss
att hamna
i någon slags
höstlunk, mat- sov
och träningsrutiner
måste påminna
mig om att
sommaren
fortfarande är kvar
att det
finns en chans
att den
återhämtar sig
visst?

mer då, jo
i onsdags fick vi
konstaterat att
Algot hör dåligt
lille vän
vill inte måla
fan på vägg
förhoppningsvis
får han hjälp
eller, det vet jag
att han får
no worries, men
såklart
mammahjärtat dunkar
ett extra slag
så nu tänker vi på
att prata
så högt det går
kunde inte
hjälpa att få en
tår när jag
halvt skrek
nu ska vi äta OKEJ
och det gick
en sekund

okej
sa världens
ljuvaste lilla
röst

och vi sen
gick hand
i hand till köket
när regnet
öste ner

för vi är
ändå

okej

1 2 3 18