En outfit, stressymptom, nyanser och lite dagdrömmeri

Det är onsdag och jag ligger på soffan. Men bilderna är från när jag var på Grandpa och jobbade. Bekvämt och roligt. Som jag vill att så mycket annat i livet ska va. Fast jag tog på mig ett par byxor utan fickor. Det var dumt inför en dag med händerna fulla. Lever och lär osv även om jag älskar byxorna från Ganni.

Och en plommonfärgad höstjacka jag gillar mycket, längre än vad jag annars brukar ha. Men jag gör så mycket saker nu som jag inte är van vid så varför inte en annorlunda jacka också?

Men det är också därför jag ligger på soffan och skriver idag. För kroppen sa ifrån. På en vecka hade jag ett stort bråk med en i familjen, fick jobbet på Grandpa, blev nervös och hade prestationsångest för detsamma, utförde jobbet, var full på en 30 års fest, gick på 90 års kalas, plockade svamp en hel dag, hade mensvärk och sov 6h på två nätter, gick ut med att jag startar företag och var ängslig kring det. Algot fick borrelia och sen en massa prickar efter det, vi vabbade, jag fick mens och sen la min kropp av. Jag glömde återhämtning. Så klassiskt. Och lätt hänt. Men sen mina helt förkrossande sömnproblem 2016 så reagerar min kropp väldigt starkt på stress utan återhämtning. Fysiskt alltså. Jag blir extremt illamående och yr. Svettas som en gris. Är bottenlöst trött. Och stundvis deppig även om det nuförtiden mest är kroppen som reagerar. Vilket är skönt. Jag blev aldrig sjukskriven då pga orkade inte slåss med läkarna och antagligen inte förstod själv hur dåligt jag mådde. Jag hade ju bara lite sömnproblem. Så vi levde på en föräldrapeng och privata pengar. Vilket såklart var en lättnad på många sätt men baksidan var att ingen – inte ens jag – förstod hur dålig jag var. Det är först nu när min kropp fortfarande reagerar starkt på stress som jag börjar inse allvaret. Och skriver om det här nu för att det fortfarande är viktigt. Jag måste ju börja skriva lite mer om om alla grejer jag arbetar med för att kunna få jobb som frilans (hoppas och ska såklart göra mitt bästa för att det ska kännas inspirerande och kul att läsa om) men jag tycker det är viktigt att den här sidan också finns. Mest för att jag vet själv hur stressad jag kan bli när en fika blir ”ett möte” och ett jobb blir ”en magisk möjlighet” osv. Det skruvas lätt upp. Det var när en person på Instagram delade med sig så fint av att hon var sjukskriven men att hon inte visste hur öppen hon var med det än pga rädd för att inte vara anställningsbar i framtiden, som jag verkligen tänkte att vi måste prata mer om det här! Men jag fattar verkligen att man är orolig. Men tycker också det är ett problem. Att grundproblemet är just det. Vi anställer människor, inte maskiner. Och man blir inte utmattad för man är lat. Tvärtom. Men det är väldigt bekvämt att skuldbelägga individen, ge oss dåligt samvete för då är det oss det är fel på och inte systemet. Nina Åkestams skriver klockrent om det här. Och Isabel Boltenstern bloggar bra om sina erfarenheter kring utbrändhet här. Livet finns överallt. Även mitt i fantastiska roliga nya jobbäventyr.

Det blev ett långt sidospår. Men min ambition med det här stället är att visa så många sidor det bara går utan att göra någon annan ledsen, gå över personliga gränser eller hänga ut någon. Men vill att det ska finnas nyanser. Att det ska få vara djupt som havet, gott precis som glass, svängigt som en bergochdalbana och lätt som en plätt ibland. Rolig och svårt i all sin komplexa härlighet. Om det ger någon mening? En outfitbild ibland, en djupare text ibland och en spretig kombination (som nu!) ibland.

Så denna vecka avbokade jag allt förutom det allra viktigaste. För man måste ändå hämta och lämna på föris och ge ungen mat. Sätta en fot framför den andra. Även om det vore skönt att vara vuxen lite sådär tillfälligt ibland och inte permanent. Vilket dagdrömmeri. Men sånt får man också sysselsätta sig med ibland. Puss!

Måndag, en höstig outfit och serpentinvägar

Måndag. Men jag kommer tyvärr inte med någon solskenshistoria. Eller citat. Utan den råa verkligheten. Med prestationsångest, nervositet men framför allt ett prickigt barn som inte får vara på förskolan. Vilket ställer till livet, minst sagt. Dom som påstår att allt går när man har barn ljuger. Eller alltså. Livet slutar inte bara för man har barn, men det blir en större utmaning. Helt klart. Dom som påstår annat – dom ljuger.  Livet med barn är som en serpentinväg, vilket är ganska frustrerande när allt man vill är att springa rakt fram.

Men med det sagt är Algot ändå bäst. Och faktiskt en av mina motivationer när det kommer till att försöka mig på frilanslivet. Att kunna anpassa livet efter honom, snarare än honom efter livet. Men vill bara säga att det är svettigt – jag är svettig – fast det inte alltid kanske syns. Känns viktigt att ändå säga det ibland.

En annan svettig dag var förra fredagen (fast av för varma kläder och en somrig höst). Kände mig höstfin i höstens höstigaste tröja från HM och scarfen jag fick av mina kompisar när jag fyllde 30. Tillför verkligen en känsla av finess och tjusighet.

Glittriga skor från vår weekend i Nice i våras och strumpor från &otherstories.

Kan verkligen rekommendera att testa på scarf-livet! Det är kul!

Extra bra vad just det här fredagen eftersom det var då jag fick mitt stylistjobb på Grandpa som jag gjorde i torsdags. När jag stylade deras skyltfönster! Som jag tänkte visa bilder från ikväll!

Glad måndag!

 

 

Att styla om sommarklänningen till hösten, en 30årsfest outfit och ett par sinnessjukt bekväma klackar

styla om sommarklänningen till hösten

Hej från kvällssoffan. Jag är så trött, men glad. Jag var på 30års fest igår på stranden i Rydebäck för en av mina äldsta och bästa vänner igår. Otroligt fin kväll. Men det har varit tre 30års fester nu på mindre än 4 veckor, så jag är minst sagt trött. Men extremt kul har det varit. Emelie som vi firade igår har jag ju hängt med i snart 13 år och det har verkligen inte alltid varit lätt. Det är ju inte konstigt att man tappar kontakten med varandra, inte drar jämt hela vägen och helt enkelt gör slut när åren går. Men med Emelie har det varit annorlunda. Vi har verkligen kämpat för varandra. Hjärtskärande (och värmande!) fint!

styla om sommarklänningen till hösten

Jag tog fram finklänningen från Rodebjer. Känner mig verkligen alltid så himla tjusig i den. Jag hade ju den på min lillebrors bröllop i juni och på en 11-rätters middag i Frankrike. Så klänningen levererar verkligen oavsett årstid och tillfälle. Och land.

styla om sommarklänningen till hösten

Jag älskar verkligen Rodebjers kollektioner eftersom det just är så himla lätt att lägga till eller ta bort utefter säsong och look. Att man så himla lätt kan klä ner och upp hennes plagg. Den är ju perfekt som en lyxigare sommarklänning, men kändes en aning naket såhär på höstkanten. Så jag la till.

styla om sommarklänningen till hösten

Jag la till en gammal blus i spets från HM under. Plus la lite extra tid på sminkningen. Ända sen den där 80-tals festen har jag liksom upptäckt att smink är…roligt! Total nybörjare men äh. Jag pinterest:ar referensbilder och sen försöker jag härma så gott det går.

styla om sommarklänningen till hösten

Körde på mörka detaljer till för att det inte skulle kännas för gulligt. Jag gillar starka kontraster. Jag växte upp med matchilimatch men tycker lätt en outfit blir tråkig om man matchar för mycket. Det blir liksom en aning förutsägbart. Tycker jag i alla fall. Våga vara knäpp.

styla om sommarklänningen till hösten

Lockade håret och allt möjligt. Hade tid till det eftersom Algot var upptagen att köra slut på sin farmor och farfar. Lyxigt för mig!

styla om sommarklänningen till hösten

Kände mig fin!

styla om sommarklänningen till hösten

Det sitter som bekant i detaljerna. Den här outfiten är ju inte jätteavancerad egentligen men tycker det blir spännande med dom olika materialen och mönstret på klänningen tillsammans med spetsen. Inte minst till fest. Till vardag eller något enklare hade jag tagit en långarmad, ribbad tröja eller en enkel, slät t-shirt.

styla om sommarklänningen till hösten

Och ett par svarta, enkla skor från &otherstories. Vill verkligen lyfta att dessa skor var helt sinnessjukt bekväma. Jag är inte den som går med klack stup i kvarten. Men med dessa kändes det verkligen som jag kutade runt i ett par ballerina hela kvällen. Och det var inte pga av drinkarna.

Lovar.