Höstig outfit, ootd, blåsor och att vara på väg hem

Höstig outfit, ootd

Nu åker vi hem igen. Allt för kort som vanligt. Det där med att inte ha sin familj i samma stad. Eller ens samma land. Så trist. Men så oerhört fint att se hur det inte spelar någon roll när vi väl ses. Då springer Algot ändå efter min morbror som om dom ses varje dag. Och vinklar glatt ”hej då mama, ses sen” när vi försvinner ut genom dörren för en barnfri dag på stan. Så. jäkla. hjärtskärande. fint. Och ännu mer att äntligen få se Algot interagera med sin kusin Viggo. På väg att bli best buddies.

Höstig outfit, ootd Höstig outfit, ootd

Jag däremot kämpar på. Hann precis blir frisk från förkylningen som la sig som en våt filt över Stockholmsresan innan jag började känna av nästa. Trodde först jag bränt mig på tungan. Sen blev det bara värre. Tusen små blåsor. Nu kan jag knappt äta. Jag förstår också varför Algot pekade på munnen och sa ”aj ont” hela förra veckan. Fy fanken.

Höstig outfit, ootd Höstig outfit, ootd

Men innan jag däckade ihop helt (gud hjälpe mig på hemresan alltså) så hann jag och Anton åka in en sväng till London. Med hjälp av lite paracetamol, rött läppstift och lite livsbejakande mönster. Vi åkte till Kew Garden som var så himla fin i sin höstdräkt. Eller sensommar om man så vill – med lite vilja och global warming.

Blommig skjorta eller blus eller vad man säger och ett par svarta byxor

Så ja. Här är min nya skjorta som jag köpte förra tisdagen!

Blommig skjorta eller blus

Jag tycker den är underbar. Som en tavla! Så jag låter den hänga framme.

Blommig skjorta eller blus

Jag omvärderar min klädstil hela tiden. Lägger till. Ta bort. Testar sånt som jag trodde inte jag ”kunde ha”. HA! Det sitter i skallen. Och i orimliga tidningsideal.

Blommig skjorta eller blus

Och precis efter la Karoline ut den här bilden på Instagram. Genialt och enkelt. Uppmanade oss att tänk på våra skjortor eller blusar som t-shirts. Det anammande jag direkt. Det behöver inte vara så svårt, ibland handlar det om hur vi tänker på saker och ting. Finkläder hit och dit. Skitsamma. De bästa plaggen är dom som blir använda. Helst både tisdag och finmiddagen en fredag.

Blommig skjorta eller blus

Till hade jag världens skönaste byxor. Min tunna sommarbyxor börjar bli för kalla och det verkar som jag vant mig vid bekvämligheten. Känner mig helt plötsligt hemskt ovan vid klänningar och strumpbyxor. Gillar verkligen hur man klä upp och ner ett par byxor och hur man kan röra sig hur som helst. Kanske är det det Chanel pratade om. Rörelsefriheten.

Blommig skjorta eller blus

Ett snitt jag aldrig haft innan och ett supertrendigt material jag took to heart. Sammet. Blir liksom direkt lite lyxigare. Hur som. Så glad för mina kläder som gör att jag känner igen mig i spegeln. Fin känsla!

Hej från Stockholm och vikten av miljöombyte

Hej från Stockholm! Gick upp i ottan och var här innan lunch. Så härligt med miljöombyte ändå. Livet hemma går i rasande fart och är kul men jag vet inte. Jag kräver miljöombyte. Jag vet att det är dags när varken dyra magasin, pinterest eller Instagram funkar för inspon. När det känns som man bara vispar runt sig själv i en väldigt liten skål. Då är det dags att se något annat. Så det var i precis rätt tid Stockholm var inplanerat. Är här med min lilla familj eftersom Anton gav mig en fotokurs på fotografiska i 30 års present. Så när dom går på skansen ska jag investera i mig själv. Rätt så najs ändå.

Men har dock varit så vansinnigt trött hela dagen. Känner av en liten förkylning som nog lurar omkring i kroppen. Så vi fredagsmyser inne – fast i Stockholm. Det är extremt mysigt. Äter chips och kollar på bilakuten. Scannar av internet efter en vinterjacka. Dricker lite läsk. Köper skaldjur från Urban Deli. Och känner hur inspirationen kommer tillbaka till kroppen. Skriver med några kompisar och orkar tänka på den där idén som lurar i bakhuvudet. Känner att det måste bli av. Och bevisar för mig själv igen. Att det här, miljöombyte, är precis vad jag behöver för att fungera som jag ska. Trots ständiga kommentarer om ”ska ni iväg nu igen”. Ja. För vet ni.

Jag ska aldrig sluta vara påväg.

 

 

1 2 3 21