Monthly makers pärlor, ett armband och konsten att andas

Monthly makers pärlor

Okej,
tiden är knapp
hjärnkapaciteten
halv
Algot han tar
allt

monthly makers
tema denna
månad
pärlor
tusen möjligheter
en för mycket
Algot
så fort jag tog fram
en pärla
var han där
och sen låg
dom som ett
hav
på golvet
suck

hur skall det här
gå?


minns
jag min
lärare från
förr
som förespråkade
att
enkelt är ibland
bäst

minns hösten
för två år sen
när vi
skulle göra en
e-bok
designa framsidan
och allt
klump i magen
ångest i
flera nätter
fan också
sitter på redovisningen
och förbluffas
svettas
över alla
animationer
avancerade kodningar
egenritade
porträtt
och jag vet inte
allt
jag?
jag hade dragit
ett streck
i photoshop
ena halvan turkos
andra
rosa
och så en titel
på det

läraren använde
sen
min framsida
som referens
inte för att den
var
speciellt välgjord
eller ens
bäst
men den var
enkel
inga frågetecken

dit går jag ibland
när
nätterna blir
långa igen
påminner mig om
att enkelt
inte behöver vara
fel

i bakhuvudet
fanns ett armband
som min vän
Johanna
en gång hade på
sin handled
som hon fått
av en
vän

enkelt
men
knivskarpt

så jag bestämde mig
för att
inspireras
andra färger
men budskapet
samma

andas in,
andas ut

enkelt
och viktigt

men lätt att
glömma

Skuggfigurer, lite fantasi och sagan om MonthlyMakers

Skuggfigurer Skuggfigurer
Skuggfigurer

Jag tänkte verkligen
skita i det
denna månaden
inte skita i det
som i att jag inte
bryr mig
men som i att
tiden var
knapp
jag har haft
tankarna på annat
håll
kan inte förstå
att det redan är
den 28:e juli
idag

mitt tredje bidrag
till
MonthlyMakers
kunde inte låta
bli
låg på soffan igår kväll
klockan var
sent
men det kändes
fel
att gå och lägga
sig
utan att försöka
jag hade ju äntligen
kommit på en
idé

Kom igen,
vi gör ett försök
Anton, vilket
hejarop
han är

om jag skall erkänna
så var månadens
tema svårt
saga, hm
nej, det kom inte
direkt naturligt
för mig
kände mig låst
och
tom

tills fem minuter
i två
då jag kom på
skuggfigurer
från när man var
barn
aha, det kan vara
kul
göra en historia
av

men oj oj oj
så svårt
jag och Anton skrattade
oss
dubbelvikta
ser du vad det är?
brast ut i ett
lekfullt
haha nej
försök du själv

ja, shit pommes fritt
krävs en hel del
teknik
övning ger visserligen
färdighet
man det hade vi
inte tid
med
har definitivt
fått en släng
mer respekt för
de som håller på
med händerna
på detta sätt

tänkte äh,
det gick sådär
men tankade ändå
in
bilderna i den
här
räddade det som
rädda gick
två bilder och en
gif
ambitionen var att göra
en bilderbok
en sekvens av flera
bilder, en saga
som Algot skulle kunna
bläddra i
men det får nog bli
ett slags
långtidsprojekt

med lite vilja
och en släng
fantasi
återfinns en krabba
och räv
skrattar lite för mig
själv
när jag tittar på det
här

är ändå så
himla glad
för att jag till sist
var med
i det här fantastiska
initiativ
efter några värdefulla
kom igen, va med!
där
i början av
sommaren
det har
fått mig att
få tummen ur
på ett helt nytt
sätt
får mig att tänka
till
utnyttja det som
finns

kanske detta
inte blir mitt
bästa
bidrag

men tänker att
det
finns en tjusning
även i saker
som inte blir
som man
tänkt

Köksstolar, kritfärg och helt nytt lager linoljefärg

köksstolar, kritfärg
köksstolar, kritfärg
Jag var tvungen att måla om köksstolarna igen
jag hade det på känn, men jag ville att det skulle vara enkelt
när jag köpte kritfärg sa hon i affären att det nog inte var så bra till möbler
det var inte var det jag ville höra, så jag slog dövörat till
och gjorde det ändå
väldigt lättarbetat färg, skall faktiskt använda den igen
fast till sommarhuset och en vägg
eftersom färgen på stolarna började skavas av
så fort en jeansknapp slog emot
tanten i affären hade rätt, typiskt
men man kan inte alltid lära sig av andras misstag
även om jag hoppas någon kan ta fasta på mitt
Så jag fick måla ett lager linoljefärg
det doftar så gott och är Antons favorit
samma färg som vi målade Algots säng i, så han skulle kunna tugga
fritt utan att vara rädd för det ena eller det andra
tur var väl det för sängen har både ett, två och tre tandavtryck
jag älskar färgen
jag som varit osäker på vår gröna vägg i köket
behöver inte tvivla längre
det var stolarna som fattades den, nu känns allt rätt
och om en vecka kan vi sitta på dem
hur vi vill